4 maj 2009

Måndag

Idag när jag släppte av Kakan på dagis kom de fram två ungar som glatt tjoade "Theos mamma, jaaa Theos mamma" Den ena lilla solstrålen berättade att det regnade och att hon trott kanonbyxorna varit på förskolan men de var de inte. Älskade "Kanonbyxorn"...Vet inte riktigt vad jag gjort för att förtjäna en sådan reaktion från barnen, kanske Theo som gjort lobbyverksamhet för mig.


Idag är det handling, folk som skall kolla lägenhet och så ska vi försöka planera in så mitt projekt blir av på ett bra sätt. Nu har tiden varit knapp och paniken börjar stegra sig.

Annars fick jag min meltdown igår där jag hade grov ångest över att inget kommer att funka, jag är värdelös, life sux. Vilket jag egentligen inte tycker...så därför har jag tagit gladpiller och har intentionen att inget, ABSOLUT INGET får förstöra mig nu. Inga kommentarer, sura tillrop, idiotiska ideer. Det är bara att försöka se det glatt. Ingen är ute efter att sura ner mig.

Så fort jag blir ett moln...tänk på huset, DO IT! o på LÄS lappen igår. Den var ju faktiskt hysterisk.

Inga kommentarer: