BhjärtarM

Vissa dagar är man ju bara sådär kär.
Idag är jag de.
Så M fick ett kärlekssms. Det är inte varje dag man får ett sånt efter 4 år, barn, hus, vardag.
Men idag är jag nästan obeskrivbart kär i bland annat de där kritvita hårstrået i skägget.
Bara ett litet ett, förmodligen en 33 års present.

Undrar hur de kommer sig att vissa människor fastnar så mycket att man vill ha dom i fickformat?

Just idag känns det som den där gången när vi "precis" blitt tillsammans och M drog iväg i TVÅ VECKOR till Italien. TVÅ VECKOR!
I sanningens namn, jag hade aldrig varit kärlekskrank innan, not my style, jag har alltid kunnat slå bort, dont care, vara tuff, dricka öl och drinkar och se arg ut, men då var jag de, riktigt krank. Deppig och klump i magen och suckig. Tillome så arbetskollegorna ifrågasatte mitt tillstånd.
Magiskt så försvann de när han kom hem igen.
Vet inte om jag någonsin erkände de för honom. De vore ett fint kärlekssms, eller kanske blogginlägg.

Så idag...förutom att jag jobbat så svetten lackat så trånar jag lite. Hoppas de finns någon trån tillbaka, annars så är de lixom inte lika effektivt. Jag får smsa o be att han köper med sig lite innan han åker hem.

Lameass...men de e så de är.
Då: tuffing
Nu: Kärekskrank tönt som skriver blogginlägg.



Peace out