8 jan. 2012

kärlek

SÅÅÅÅ nu är den rättad o skickad igen. Min slutrapport angående LIAn. Jag är trött på den och hoppas att den nu inte kommer tillbaka med fler rödmarkeringar. Då grinar jag.

Har en mysig känsla i kroppen efter att ha haft fb konversation med älskade L. Det är det där med gammal kärlek som aldrig rostar. Den där personen som vet allt om än och fortfarande tycker att man är heeeelt ok. Vad roligt vi kan ha. Jag kan säga de där som man inte säger annars. Hon är min YIN YANG eller nåt sånt. Mitt svarta till vita, mitt gräs på ängen. Men de där livet som kommer emellan. Vi ses aldrig. ALDRIG. Livet, jag skyller på det igen. Men de är skönt att veta om de där med att någon saknar mig och att jag har någon att sakna. Slutar jag att finnas så kommer jag bli saknad. Den känslan är skön. Visst? Man blir ihågkommen.

I alla fall...
Jag upprepar mig.
De här med att Disneyworld Paris har 20 årsjubileum o jag var på invigningen. Det känns inte ok. Inte på nåt plan. Then im old for sure.
DAMNIT.

Nu gör jag fruppe sen ska vi överraska lilleman med ett besök på husdjursmässan. Det kommer bli poppis.

Inga kommentarer: