Hospitaliserade

Hospitalet. Där hänger jag o min släkt mer ofta än vad jag finner nödvändigt. Nu äre alltså mamma. Hon är inte frisk. Vad de är vet man inte men hon är inte frisk. Spenderade ngra timmar med henne igår. I hennes rum ligger en döende dam o en tyst liten sak. Varför dom snålat in på draperierna vet jag inte men man kan inte dra för helt. Mamma uppskattar ICKE detta o jag tror hon funderar på att rymma. Om jag tycker det är tugnt och ledsamt? Näää. Jag har fått pansarhud. Det kan ju vara vad som EXAKT vad som. Jag har nog lärt mig att vänta ut saker nu. Ngt äldre ngt klokare. Fast....nog fan tycker jag att det räcker, det gör jag.
Kände mig dock överkörd av en bil imorse efter diverse butiksbesök o de här med mams. Ville verkligen inte gå upp o funderade mig på att relativt legitimt sjukskriva mig. Gjorde ett hästjobb igår. Men så bet jag ihop. Skärp dig tänkte jag. Man vinner inga jobb på att vara liten och ömklig. Så jag spände musklerna o nu är jag på tåget påväg mot nya äventyr. Dock något mindre snäsy än igår. Mer mörka ringar och trött kropp. NU KÖR VIIII