7 nov. 2008

Tyck synd om knyttet.

Gårdagens händelse var att en liten man körde in två metallploppar i Ms nacke. En på varje sida.

Medan M blev lemlästad pratade jag och Theo med en stor amerikan som utbildade i piercing och höll föreläsningar. Han blev helt kär i Theo, sa hela tiden "he is aaaadorable". Detta stämmer onekligen så vi sa inte emot. Väldigt trevligt. Tills jag drabbades av matförgiftning. Krampade som en galning och mådde illa ungefär som om jag hade en frätande vätska på kräkreflexen. De bästa i historien var att jag satt på pendeltåget påväg hem.

Jag känner inte att jag vill gå in mer på ämnet mer än att jag sovit väldigt dåligt, svettats och krampat. Hejja va underbart.

Lunkade ner till jobbet idag o nu tänker jag jobba på o sedan gå hem o tycka lika synd om mig som jag är värd.



Lilleman ville inte bli paparazzad.

Inga kommentarer: