29 sep. 2009

En dag längre bort

Räkningarna betalade.
Det blev pengar över den här månaden också. Jag blir alltid lika förvånad.
Va? Gick vi inte i personlig konkurs den här månaden heller?
Jag vill ha goda marginaler. Mer än goda. Jag vill ha fantastiska marginaler. Och det har jag sällan. Inte så fantastiska som jag vill ha.
Se vad en barndom av "tja nu har vi 100 spänn kvar" kan göra med någons psyke. Nu skall dock sägas att jag alltid fick de jag ville ha ändå. Dom där 100 kronorna var alltid spenderade på mig och bror. Fantastiskt egentligen att de fick ihop de, stor guldmedalj.
Önskar bara att jag inte var sådär orolig.
Men min själ är sån, speciellt just nu men jag säger alltid "har vi råd med det då?" även om jag har 3000 kvar veckan innan lön. Jag är inte snål, bara ekonomiskt väldigt medveten.

I fredags satt en herre och läste metro på pendeltåget. Fast när jag tittade närmare så hade han en Kalle Anka i sin metro. Tänk vad vi bryr oss om vad omgivningen tror. Jag tyckte han var fin, fin som läste Kalle Anka fast han var 50 +, fin för att han på något vis trodde att människor orkar bry sig så mycket att de skulle "tycka" om hans läsval. Det var nog bara jag som såg. Och jag "tycker" men inget som gör att han behöver gömma sin Kalle.
Jag säger befria alla serier, farbröderna vill läsa...själv har jag en prenumeration på Larsson. Men jag skulle inte heller läsa den på pendeln...mest för att den aldrig skulle räcka hela vägen.

Tack för att ni lyssna.....;)

Inga kommentarer: