Nu har även jag varit ett A barn. Hjälpt en vän med sin ansökan, hjälpt en vän med lite Cv kör och skrivit två egna ansökningar. Någon gång bör det även bli min tur right? Som vår älskade granne säger "det släpper någon gång och då kommer du inte ens ihåg varför du kände dig lite blå."
Jag har en annan hysterisk "granne". Bor lite längre bort. Idag när jag satt där i solen i egentligen allt för lite kläder för att det skulle vara snyggt och framförallt för lite kläder för att stå och ha ett samtal med en granne så säger karln. "Njut inte för mycket, snart vänder det och vi får dyra elräkningar och ryggskott av snön." Han skrattar och går vidare. Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag ville inte skratta, för jag uppmuntrar inte idioti men jag ville ju inte stå där i för lite kläder och skrika åt gubben att gå sprida sin dynga någon annanstans heller. Jag valde att inte göra något. Det klassiska ignorerartricket. Funkade utmärkt.
Är det inte fint med människor som inte vill sprida annat än missunnsamhet omkring sig. Han var onekligen ute efter att jag inte skulle sitta där och steka mig och må bra. Men varför? Vad fanns det för mening med det hela? Mer än att han skulle hamna i min blogg och så utstuderad tror jag inte han var, jag tror inte ens han vet att den existerar om jag skall vara ärlig. Kanske borde göra lite lokalreklam här i trakten så jag får några läsare. Fast...neh, då kan jag inte skriva vad jag vill längre om jag inte väljer att bli nästa kissie. O de väljer jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar