Konfrontation

Jag glömde ju berätta om idiotmötet imorse.
Jag gick på trottoaren med min cykel. Det var en hel del folk där eftersom det är busshållplatser på sidan. Men eftersom det är den enda platsen att gå på (förutom vägen där bussarna kör i 120 km i tim) så gick jag alltså där med min lilla cykel och fnulade. Helt plötsligt kommer en klunga med folk framför mig. Så jag går mot dem, de ser mig. Man tycker ju att de kan förflytta sig lite. (de fanns plats för ett steg åt sidan men inte för mig med cykeln). Inget händer. Så när jag kommer fram till klungan stannar jag och säger "ursäkta" trevlig som bara jag kan.
Idiottjej "meh, du, man får inte framföra fordon på trottoarer"
jag " ehh jo, jag leder min cykel"
Idiottjej "meh nej, är du helt dum i huvvet eller? Om man fick leda fordon på trottoaren så skulle man ju kunna gå med sin bil här"
Jag"va? Men alltså, jag håller med, det borde verkligen stå något i sveriges rikes lag om att man inte får LEDA sin bil på trottoaren. Verkligen DET BORDE STÅ DET! Och du frågar mig om jag är en idiot. Nu förflytta dig din lilla inbicill."
Hon gjorde det tillslut. Efter att ha sett hotfull ut (som en köttätande kanin).
Jag suckade ljudligt. Det var min statement. Hur idiottjejjig får man vara. Jag menar, ge dig inte in i en konfrontation med mindre IQ än en trebent skalbagge.

Tack för att ni lyssna